Den där dagen är nu här, den som alla föräldrar någon gång hamnar vid. Äldsta dottern är redo att lämna boet och testa sina egna vingar. I vårt fall blir smällen hård för hon flyttar ända ner till Malmö, vilket gör det svårt att träffas särskilt ofta från och med nu. Nästa gång kanske inte blir förrän till jul. Det hela känns lite chockartat. Man är ju så van vid att ha sina barn nära och så plötsligt är de vuxna människor som vill klara sig själva. Men, men, det är ju livets gång. Jag har i alla fall inga tvivel på att hon kommer att klara sig galant, vad hon än tar sig för - och Malmö är ju spännande! Nära till Köpenhamn och resten av kontinenten och sådär.
Vi har en del extra möbler och hemutrustning och sånt redan, så vi har inte behövt köpa så mycket nytt till hennes nya hem. Vi har anlitat en flyttfirma Malmö som kommer upp och lastar in alla grejer också kör jag ner prinsessan själv. Det blir en rolig tripp! Vi har alltid så kul ihop... Ack, jag kommer verkligen sakna att ha hennes lilla nuna här och djupt inombords hoppas jag såklart att hon kommer att vilja flytta tillbaka hit när hon flaxat klart. Slå sig ner i grannskapet och bilda familj, så att vi får vara en del av det. Men nu springer tankarna alldeles för lång och fort.
Lycka till med allt söta lilla Lisa!